När Manuel De Verdier arbetade som systemutvecklare fick han ansvaret och uppdraget av att ta fram ett systemstöd för en enskild konsultmäklare. Då insåg han hur svårt det är för konsulter att upprätthålla CVn på flertalet webbplatser och biten med att sälja in sig själv som konsult överallt. Så för att göra det lättare att hitta just uppdrag och för att spara uppdragssökande en massa tid skapades Brainville – en marknadsplats för just giggare/konsulter där alla aktörer på marknaden kan finnas.

Beskriv kortfattat vem du är.

Manuel de Verdier heter jag och jag är VD på Brainville – marknadsplatsen för giggare. Jag har jobbat länge inom konsultbranschen, både som egenföretagare, på konsultbolag och som konsultmäklare. Jag var till exempel med och hjälpte Madeo (som senare köptes av ZeroChaos och numera heter Workforce Logiq) att växa från i princip 0 i omsättning till 1,5 miljarder SEK på 5 år.

Jag är en person som väldigt gärna ser att alla får samma möjligheter att nå dit de vill.

Hur skulle du beskriva gigekonomin med egna ord?

”Gigekonomin” är lite av ett missvisande ord då det låter som något nytt. Det handlar ju om att jobba uppdragsbaserat och det är ju redan vedertaget inom konsultbranschen. För mig representerar det frihet och möjligheter, givet att uppdragsgivare förstår dess styrka.

Man kan ju som giggare specialisera sig rätt hårt om man vill (vilket gör att man blir attraktiv för många uppdragsgivare) men specialiseringen leder också till att man inte behövs på heltid på de flesta arbetsplatser. Jag skulle nästan vilja säga att gigekonomin är ett steg mot att mäta folk på resultat snarare än arbetstid på kontoret, vilket jag tycker är rätt sunt.

Vad har du för koppling till gigekonomin? Beskriv vad du jobbar med.

Jag har själv jobbat som systemutvecklare i eget företag och därefter som ansvarig för att ta fram systemstöd för en enskild konsultmäklare (tidigare nämnda Madeo). Efter det insåg jag hur jobbigt det var för frilansare och konsultbolag att hitta uppdrag och upprätthålla sina CVn på hundratals olika webbplatser. Personligen gillade jag heller aldrig riktigt biten med att ständigt försöka sälja in sig överallt – det var ju inte den biten jag ville ägna mig åt som egenföretagare.

Så för att göra det lättare att hitta just uppdrag och för att spara uppdragssökande en massa tid skapade vi Brainville – en marknadsplats för just giggare/konsulter där alla aktörer på marknaden kan finnas. Vi tar aldrig del av affären mellan köpare och säljare vilket gör oss unika. Vi är en sorts aggregator för konsultuppdrag.

Hur använder man som “giggare” din tjänst/plattform?

Man signar upp och lägger upp sin konsultprofil (om man vill). Därefter kan man vara aktiv och ansöka på uppdrag – eller passiv och bara dela ut sin konsultprofil så att andra kan hitta den. Superenkelt!

Vilka faktorer ser du har orsakat att vi befinner oss i en gigekonomi idag?

Konjunkturen – det är ju högkonjunktur och därmed ”arbetstagarens marknad”, dvs. det är lättare att sälja in sin kompetens på sina egna villkor.

Paradigmskifte i hur yngre människor ser på arbete. Med ett ökat fokus på individen vill fler och fler arbeta på ett friare sätt, med mer kontroll över sitt eget arbetsliv och ekonomi. Millennials är ju en generation som ofta nämns som extra frihetstörstande.

Ökad automatisering ger större fokus på specialistroller. Den typen av roller har företagen ofta inte ett permanent behov av och därför lönar det sig att ta in en giggare istället för att fastanställa. En ”negativ” anledning som mest berör lågkvalificerat arbete är att företag undviker att anställa för att gå runt arbetslagstiftning.

Plattformar som Brainville gör det möjligt att enkelt hitta någon som är specialiserad och kan ta tidsbegränsade uppdrag. Det var betydligt knepigare förr. Så tillgången till internet kan man nog också säga.

Kan du ge exempel på hur gigekonomin har en positiv inverkan på samhället?

Jag tror att gigekonomin gett många en möjlighet att specialisera sig inom just det som intresserar dem och det de brinner för. Ökade möjligheter för självförverkligande helt enkelt. Sen är spetskompetens till stor nytta för samhället.

Att få frihet och kontroll över sitt eget liv är ju förstås en svårslagen faktor vad gäller välmående. Det här leder dessutom till ökat företagande och förhoppningsvis även ökad sysselsättning. En sorts optimering av samhällets resurser.

Vidare är det förstås så att gigekonomin möjliggör saker för många företag som tidigare enbart var möjligt om man anställde specialistkompetens. Gigekonomin förändrar alltså samhället på så vis att det blir en effektivare användning av kompetenser.

Kan du ge exempel på hur gigekonomin kan ha en negativ inverkan på samhället?

Jag tror att det finns en ordentligt mörk baksida av gigekonomin för generalister och mindre eftersökt kompetens. Det är ju lätt att se att personer kan tvingas att sänka sina priser för att det finns för många som erbjuder samma tjänst. Här kan folk verkligen bli utsatta. Man tänker ju nästan på gamla svartvita filmer om daglönare i New Yorks hamn.

Det är också så att många som blir egenföretagare inte tänker långsiktigt och tar det ansvar som man inte behöver ta när man är anställd – pension etc. Det kan nog sluta illa. Här behövs politiska insatser.

För att gigekonomin ska kunna växa fram på ett hållbart sätt i Sverige – vad ser du behöver hända?

Det behövs helt klart lagar och regler kring hur man får anlita giggare så att vi slipper se prisdumpning och liknande saker inom mer konkurrensutsatta kompetensområden.

Sedan tror jag att det behövs någon form av statligt stöd liknande den trygghet och skyddsnät som finns för anställningar idag (a-kassa etc). Generellt sett behövs det också förändringar som underlättar företagande, speciellt för små företag – t.ex. lägre sociala avgifter för småbolag. Fackförbundens funktionalitet saknas lite för giggare. Det måste ju finnas något motsvarande för dem när något leder till konflikt/rättssak samt funktionen för kollektivavtal för löner.

Sen behövs det såklart ändrade attityder bland arbetsgivare gentemot just giggare. Idag är det alltför många som klamrar sig fast vid en gammal modell även om det inte alltid behövs. Generellt sett kommer det behövas högre kvalitet på utbildning och rätt utbildningar. Utbildning behöver dock inte alls nödvändigtvis komma genom högskola och universitet.

Vilka nya yrken tror du kommer att utvecklas som ett resultat av gigekonomin?

Kanske inte nödvändigtvis nya yrken men däremot än mer specialiserade personer inom nuvarande yrken.

Vilka skills/kompetenser tror du kommer efterfrågas på gigekonomi-marknaden framåt?

I Brainville ser vi ju främst den extrema efterfrågan efter IT-kompetens idag. Jag tror inte det kommer minska framöver, tvärtom. Så jag skulle gissa att det i framtiden kommer att behövas personer som är nischade inom AI/Machine Learning/automatisering/robotisering.

Vi står inför en stor förändring där många jobb av enklare, mer rutinartad natur, kommer att försvinna. EQ-skills och specialistkompetenser inom de områden som inte går att automatisera kommer efterfrågas alltmer.

För giggare handlar det ofta om att ha just spetskompetens och då blir hela yrkeslivet ett långt lärande.