Intervjuer

Intervju: Jonna Knibestöl, Testbirds

Jonna Knibestöl är en del av Testbirds svenska team och jobbar med PR och marknadsföring. Testbirds är en ”crowdtesting”-plattform som samlar giggande testare.

Beskriv kortfattat vem du är.
Jag heter Jonna Knibestöl och jag jobbar på Testbirds som Marketing & PR Manager för den nordiska marknaden. Testbirds gör något som kallas för ”crowdtesting”, vilket betyder att vi har giggare runt om hela världen som tjänar pengar på att testa appar, hemsidor eller andra uppkopplade saker. I skrivande stund har vi snart 350 000 testare i 193 länder.

Hur skulle du beskriva gigekonomin med egna ord?
Jag skulle beskriva gigekonomin som ett nytt paraply för olika typer av plattformar som på något sätt kopplar ihop tjänster, utövare och uppdragsgivare.

Vad har du för koppling till gigekonomin? Beskriv vad du jobbar med.
Jag skulle vilja säga att giggande är själva essensen för Testbirds. Det är tillsammans med våra crowdtestare som vi kan hjälpa våra kunder att testa sina digitala produkter på riktigt – från en slutanvändares perspektiv. Det är våra giggare som gör skillnad. Med hjälp av vårt crowd kan ett svenskt företag hitta sin typiska slutanvändare i Grekland eller ett holländskt bolag få hjälp att testa sin produkt direkt på marknaden i USA.

Hur använder man som “giggare” din tjänst/plattform?
Vi har en egen plattform vid namn ”The Nest”. Där kan man som giggare signa upp sig och fylla i information om sig själv. Det kan till exempel handla om vad man har för mobiltelefon eller surfplatta, var man bor och vad man tycker om att göra på fritiden. Den information man lämnar är frivillig och används endast för att matcha ihop dig med uppdrag. När vi sedan får in ett projekt som passar din demografi, får du en inbjudan till att börja testa. Du kan därefter helt välja själv om du vill ta dig an uppdraget eller inte.


Vilka faktorer ser du har orsakat att vi befinner oss i en gigekonomi idag?
Uppdrag och tjänster samt uppdragsgivare och uppdragstagare har ju funnits så länge vi kan minnas. Det som gjort den stora skillnaden idag är hur fler och fler har tillgång till internet. Det har fått nya plattformar att skapas och gjort att fler människor världen över nu har möjlighet att kopplas samman.

Kan du ge exempel på hur gigekonomin har en positiv inverkan på samhället?
Gigekonomin har en enorm möjlighet att koppla ihop människor, och det vill jag säga är den största vinsten. I praktiken kan det hjälpa företag att lära känna nya marknader och hitta rätt kompetens. Det kan hjälpa människor att komma in i arbetslivet samt skapa tillfällen att utöka eller lära sig nya kunskaper.

Kan du ge exempel på hur gigekonomin kan ha en negativ inverkan på samhället?
I takt med all ny och snabb samhällsutveckling behöver ramar och regelverk hänga med. I detta fall handlar det om gamla institutioner och modeller som kan behöva förändras för att anpassas till ett nytt sätt att arbeta. Innan dessa ramverk har kommit på plats kan det finnas en typ av ovisshet inom branschen som i sig kan vara negativt för alla inblandade parter.

För att gigekonomin ska kunna växa fram på ett hållbart sätt i Sverige – vad ser du behöver hända?
Jag är övertygad om att samtliga inom gigekonomin vill se en hållbar utveckling – frilansare, uppdragsgivare och våra politiker. Det finns ingen som i slutändan kommer att dra nytta av att branschen inte fungerar. Det har vi redan sett exempel på. För att vi ska kunna ta fram regelverk som kan implementeras i praktiken måste vi fortsätta ha en dialog mellan alla parter. Jag vet att gigföretagen själva gör mycket på området och har viktigt kunskap att dela med sig av. Testbirds har exempelvis tagit fram en Code of Conduct för crowdsourcing-branschen tillsammans med andra viktiga spelare i Storbritannien och Tyskland – liknande initiativ finns även på den nordiska marknaden. Det är så vi måste fortsätta, även om vi alltid kan springa snabbare.

Vilka nya yrken tror du kommer att utvecklas som ett resultat av gigekonomin?
Nya yrken utvecklas hela tiden, men det jag i första hand tror att gigekonomin kommer att föra med sig är hur mer ”klassiska yrken” kommer utövas på en ”gigbasis”. Testbirds är ett bra exempel där en mjukvarutestare nu även kan testa en apps funktionalitet och UX på gymmet eller varför inte på en strand på Bali? Detta har redan börjat spegla av sig på andra klassiska yrken som exempelvis läkare, tolkar och lärare. Det är en trend som jag är övertygad om att vi bara kommer att se mer av.

Vilka skills/kompetenser tror du kommer efterfrågas på gigekonomi-marknaden framåt?
Alla typer av nischade skills kommer att bli efterfrågade och människor med specifika kunskaper kommer att ha möjlighet att hitta rätt uppdragsgivare. Det gäller allt från olika språk till olika branscher. Men då jag själv kommer från techbranschen vill jag väl påstå att vi kommer fortsätta att se en stor efterfrågan på teknisk erfarenhet inom UX, testning, programmering, SEO/SEA och dylikt.