Your address will show here +12 34 56 78
Intervjuer
När Manuel De Verdier arbetade som systemutvecklare fick han ansvaret och uppdraget av att ta fram ett systemstöd för en enskild konsultmäklare. Då insåg han hur svårt det är för konsulter att upprätthålla CVn på flertalet webbplatser och biten med att sälja in sig själv som konsult överallt. Så för att göra det lättare att hitta just uppdrag och för att spara uppdragssökande en massa tid skapades Brainville – en marknadsplats för just giggare/konsulter där alla aktörer på marknaden kan finnas.

Beskriv kortfattat vem du är.

Manuel de Verdier heter jag och jag är VD på Brainville – marknadsplatsen för giggare. Jag har jobbat länge inom konsultbranschen, både som egenföretagare, på konsultbolag och som konsultmäklare. Jag var till exempel med och hjälpte Madeo (som senare köptes av ZeroChaos och numera heter Workforce Logiq) att växa från i princip 0 i omsättning till 1,5 miljarder SEK på 5 år.

Jag är en person som väldigt gärna ser att alla får samma möjligheter att nå dit de vill.

Hur skulle du beskriva gigekonomin med egna ord?

”Gigekonomin” är lite av ett missvisande ord då det låter som något nytt. Det handlar ju om att jobba uppdragsbaserat och det är ju redan vedertaget inom konsultbranschen. För mig representerar det frihet och möjligheter, givet att uppdragsgivare förstår dess styrka.

Man kan ju som giggare specialisera sig rätt hårt om man vill (vilket gör att man blir attraktiv för många uppdragsgivare) men specialiseringen leder också till att man inte behövs på heltid på de flesta arbetsplatser. Jag skulle nästan vilja säga att gigekonomin är ett steg mot att mäta folk på resultat snarare än arbetstid på kontoret, vilket jag tycker är rätt sunt.

Vad har du för koppling till gigekonomin? Beskriv vad du jobbar med.

Jag har själv jobbat som systemutvecklare i eget företag och därefter som ansvarig för att ta fram systemstöd för en enskild konsultmäklare (tidigare nämnda Madeo). Efter det insåg jag hur jobbigt det var för frilansare och konsultbolag att hitta uppdrag och upprätthålla sina CVn på hundratals olika webbplatser. Personligen gillade jag heller aldrig riktigt biten med att ständigt försöka sälja in sig överallt – det var ju inte den biten jag ville ägna mig åt som egenföretagare.

Så för att göra det lättare att hitta just uppdrag och för att spara uppdragssökande en massa tid skapade vi Brainville – en marknadsplats för just giggare/konsulter där alla aktörer på marknaden kan finnas. Vi tar aldrig del av affären mellan köpare och säljare vilket gör oss unika. Vi är en sorts aggregator för konsultuppdrag.

Hur använder man som “giggare” din tjänst/plattform?

Man signar upp och lägger upp sin konsultprofil (om man vill). Därefter kan man vara aktiv och ansöka på uppdrag – eller passiv och bara dela ut sin konsultprofil så att andra kan hitta den. Superenkelt!

Vilka faktorer ser du har orsakat att vi befinner oss i en gigekonomi idag?

Konjunkturen – det är ju högkonjunktur och därmed ”arbetstagarens marknad”, dvs. det är lättare att sälja in sin kompetens på sina egna villkor.

Paradigmskifte i hur yngre människor ser på arbete. Med ett ökat fokus på individen vill fler och fler arbeta på ett friare sätt, med mer kontroll över sitt eget arbetsliv och ekonomi. Millennials är ju en generation som ofta nämns som extra frihetstörstande.

Ökad automatisering ger större fokus på specialistroller. Den typen av roller har företagen ofta inte ett permanent behov av och därför lönar det sig att ta in en giggare istället för att fastanställa. En ”negativ” anledning som mest berör lågkvalificerat arbete är att företag undviker att anställa för att gå runt arbetslagstiftning.

Plattformar som Brainville gör det möjligt att enkelt hitta någon som är specialiserad och kan ta tidsbegränsade uppdrag. Det var betydligt knepigare förr. Så tillgången till internet kan man nog också säga.

Kan du ge exempel på hur gigekonomin har en positiv inverkan på samhället?

Jag tror att gigekonomin gett många en möjlighet att specialisera sig inom just det som intresserar dem och det de brinner för. Ökade möjligheter för självförverkligande helt enkelt. Sen är spetskompetens till stor nytta för samhället.

Att få frihet och kontroll över sitt eget liv är ju förstås en svårslagen faktor vad gäller välmående. Det här leder dessutom till ökat företagande och förhoppningsvis även ökad sysselsättning. En sorts optimering av samhällets resurser.

Vidare är det förstås så att gigekonomin möjliggör saker för många företag som tidigare enbart var möjligt om man anställde specialistkompetens. Gigekonomin förändrar alltså samhället på så vis att det blir en effektivare användning av kompetenser.

Kan du ge exempel på hur gigekonomin kan ha en negativ inverkan på samhället?

Jag tror att det finns en ordentligt mörk baksida av gigekonomin för generalister och mindre eftersökt kompetens. Det är ju lätt att se att personer kan tvingas att sänka sina priser för att det finns för många som erbjuder samma tjänst. Här kan folk verkligen bli utsatta. Man tänker ju nästan på gamla svartvita filmer om daglönare i New Yorks hamn.

Det är också så att många som blir egenföretagare inte tänker långsiktigt och tar det ansvar som man inte behöver ta när man är anställd – pension etc. Det kan nog sluta illa. Här behövs politiska insatser.

För att gigekonomin ska kunna växa fram på ett hållbart sätt i Sverige – vad ser du behöver hända?

Det behövs helt klart lagar och regler kring hur man får anlita giggare så att vi slipper se prisdumpning och liknande saker inom mer konkurrensutsatta kompetensområden.

Sedan tror jag att det behövs någon form av statligt stöd liknande den trygghet och skyddsnät som finns för anställningar idag (a-kassa etc). Generellt sett behövs det också förändringar som underlättar företagande, speciellt för små företag – t.ex. lägre sociala avgifter för småbolag. Fackförbundens funktionalitet saknas lite för giggare. Det måste ju finnas något motsvarande för dem när något leder till konflikt/rättssak samt funktionen för kollektivavtal för löner.

Sen behövs det såklart ändrade attityder bland arbetsgivare gentemot just giggare. Idag är det alltför många som klamrar sig fast vid en gammal modell även om det inte alltid behövs. Generellt sett kommer det behövas högre kvalitet på utbildning och rätt utbildningar. Utbildning behöver dock inte alls nödvändigtvis komma genom högskola och universitet.

Vilka nya yrken tror du kommer att utvecklas som ett resultat av gigekonomin?

Kanske inte nödvändigtvis nya yrken men däremot än mer specialiserade personer inom nuvarande yrken.

Vilka skills/kompetenser tror du kommer efterfrågas på gigekonomi-marknaden framåt?

I Brainville ser vi ju främst den extrema efterfrågan efter IT-kompetens idag. Jag tror inte det kommer minska framöver, tvärtom. Så jag skulle gissa att det i framtiden kommer att behövas personer som är nischade inom AI/Machine Learning/automatisering/robotisering.

Vi står inför en stor förändring där många jobb av enklare, mer rutinartad natur, kommer att försvinna. EQ-skills och specialistkompetenser inom de områden som inte går att automatisera kommer efterfrågas alltmer.

För giggare handlar det ofta om att ha just spetskompetens och då blir hela yrkeslivet ett långt lärande.

0

Intervjuer
Elin Hammarberg har sedan några år tillbaka varit involverad i tech-entreprenörskap med fokus på PR och kommunikation, bland annat på en av Europas bästa startuphubbar SUP46. Idag är hon medgrundare och CXO på bolaget MatchingID som ligger bakom matchningsplattformen MazeID – en plattform som inte bara fokuserar på vad för kompetenser du har, utan också vad du vill. 

Beskriv kortfattat vem du är.

Jag har jobbat med PR och kommunikation för techbolag (från de största till de minsta) sedan 2009. Bland annat på en av Europas bästa startuphubbar (SUP46) där jag utöver ansvar för all extern kommunikation även hade ynnesten att hjälpa de 100+ utvalda medlemmarna. Efter att ha befunnit mig i en miljö av genialiska och galna entreprenörer i 3,5 år och fått följa deras berg-och-dalbanor på nära håll hände något jag aldrig trodde skulle ske (som den ”safety-junkie” jag är). Jag gick in som medgrundare och delägare i ett nystartat techbolag! Så, idag är jag stolt CXO på MatchingID. Vi har precis lanserat vår första produkt, MazeID, som riktar in sig på de som besitter s k ”hotskills”, exempelvis inom produktutveckling, marknadskommunikation, tech – allt som kretsar kring företag med hög innovationshöjd.

Hur skulle du beskriva gigekonomin med egna ord?

Som det yttersta beviset för att makten på rekryteringsmarknaden förskjutits till talangen. I dagsläget saknas metoder och system för att de till fullo ska kunna använda denna makt till sin fördel. Istället för att ges möjlighet att helt uppfylla sina jobbdrömmar så är det som hamnar närmast till hands att se till att ha makt över sin egen vardag – och giggandet ger dem just det.

Vad har du för koppling till gigekonomin? Beskriv vad du jobbar med.

MazeID är en matchningsmaskin som tar drömmar, drivkrafter och preferenser på allvar. Istället för att endast matcha på det någon har gjort och kan – det som traditionellt sett står på ett CV, så fokuserar vi mycket på hur en själv vill använda sitt skillset och sin kompetens. Vår ambition är att skapa ett headhunter-filter, där alla förfrågningar som släpps igenom är relevanta. Vi ser därför till att allt från kompensationsnivå till ledarskapspreferenser stämmer överens med vad du som talang eftersöker. I en mening kan en säga att vi digitaliserar, anonymiserar och effektiviserar talangsourcing, vilket är det första steget i headhunting-processen. Vi gör ingen skillnad på anlitningsbar och anställningsbar talang utan tror att rekryterarens behov kan tillgodoses på fler sätt än de initialt tänkt sig. Detta tror vi båda sidor tjänar på då fokus ligger på att fylla ett behov, inte hur detaljerna kring anställningen ser ut.

Hur använder man som “giggare” din tjänst/plattform?

Till skillnad från många andra spelare i den här sektorn så ”scrapar” vi ingen redan tillgänglig information utan du som talang skapar själv upp till tre mål. Du kanske drömmer om att flytta till New York, ha delägarskap OCH jobba med något som ligger dig varmt om hjärtat och anger därmed preferenser för respektive av dessa. Sedan kopplar vi ihop det med ditt skillset och dina preferenser kring mjuka värden och låter vår matchningsmaskin göra sin grej. I nästa steg får du förfrågningar från rekryterarsidan. Det är alltid upp till dig som talang om du vill acceptera en förfrågan men eftersom allt är baserat på vad du själv angett att du vill ha så kommer andelen förfrågningar som du inte vill veta mer om vara minimal (obefintlig?).

Vilka faktorer ser du har orsakat att vi befinner oss i en gigekonomi idag?

Talangen är vår tids guld. Makten har förflyttats till deras planhalva men system, metoder och branschen i allmänhet har inte hängt med. Gigekonomin är idag det mest självklara sättet som talang kan utöva sin makt på så jag ser det som ett direkt resultat av att de som rekryterar inte har getts möjlighet att hänga med i den utvecklingen.


Elin Hammarberg på MatchingIDElin Hammarberg, MatchingID

Kan du ge exempel på hur gigekonomin har en positiv inverkan på samhället?

De som gått över till att gigga upplever en stor frihet, och med det glädje, kopplad till sin vardag. Individers välbefinnande tror jag har en direkt positiv inverkan på samhället. När det gäller helheten så ger den växande trenden kring giggande även en möjlighet för mindre företag, som ännu inte har ekonomisk möjlighet att anställa, att hitta rätt kompetens för specifika uppdrag och därmed fortsätta utvecklas i rätt takt. Detsamma gäller förstås även för större bolag även om det i deras fall inte är lika kritiskt.

Kan du ge exempel på hur gigekonomin kan ha en negativ inverkan på samhället?

I den delen av gigekonomin där vi och vår första produkt MazeID rör oss har efterfrågan på de skills som dessa personer sitter på helt enkelt blivit större än utbudet. Som det ser ut i dagsläget kan de som besitter dessa eftertraktade skills på olika sätt utnyttja att de är högt efterfrågade redan idag, vilket självklart innebär problem av flera olika slag för företagen som är i behov av dem.

Mer tid, mer pengar och samtidigt större tilltro som sätts till att fiska i de egna nätverken när de traditionella vägarna inte håller – vilket betyder att en går miste om den större delen av personer som skulle kunna fylla rollen. Det betyder också att det allt som oftast rekryteras ”samma” person, vilket gör att bolag tappar innovationshöjden – som enligt forskning uppnås i team där personer har olika perspektiv och erfarenheter. Och framför allt ger det negativa konsekvenser för de som inte redan har ett relevant kontaktnät.

För att gigekonomin ska kunna växa fram på ett hållbart sätt i Sverige – vad ser du behöver hända?

Det skapas frustration hos talangerna då de blir översvämmade av mer men oftast mindre relevanta erbjudanden, vilket stjäl både tid och energi även från dem. Här hoppas vi vara en del av lösningen då vi både adderar ett filter mot irrelevanta förfrågningar men även har den data som behövs för att faktiskt kunna uppfylla talangens drömmar.

För den rekryterande sidan tror vi att vi kan minska både tiden och energin som idag läggs på att ”sourca” talang dramatiskt. Vår eftersträvan är att ta i anspråk 10% av den tid och budget som idag behövs för befintliga metoder. Kort sagt tror jag att det behövs ett mer harmoniskt sätt för dessa två sidor att mötas och något som båda tjänar på – vilket är vad vi vill åstadkomma med MazeID i slutändan.

Vilka skills/kompetenser tror du kommer efterfrågas på gigekonomi-marknaden framåt?

Detta utvecklas ju allt eftersom vi upptäcker nya behov men sammanfattningsvis de skills och kompetenser som företag med hög innovationshöjd skriker efter. De skills som ett företag behöver för att ha möjlighet att driva både utvecklingen av sitt specifika bolag och Sverigebilden framåt. Det är just för de personer som sitter på dessa skills som vi har utvecklat MazeID!

0